Det var ödet

Jag har funderat och funderat och jag ångrar inte en sekund att jag köpte Sharlie! Det har nog varit mitt bästa köp i hela mitt liv. Trots att jag är tävlingsmänniska ut till fingertopparna skulle jag aldrig kunna byta ut Sharlie mot någon tävlingshäst som helst!
Sharlie är min häst, och kommer vara det till hans sista andetag!
 
Idag när jag var ute och red funderade jag och kom fram till att det helt enkelt var meningen att Sharlie skulle vara min häst. Det har varit många gånger jag skulle blivit av med honom men på något sätt har vi hittat till varandra igen! Kan låta som en historia tagen ur någon hästbok som inte många trott fungerar, men jag har upplevt detta och jag tror på ödet.
 
Jag träffade Sharlie för första gången för 5 år sedan, då var han en liten vinglig 4 åring som jag verkligen fastnade för. Från den dagen har jag tjatat på mina stackars föräldrar om att få köpa den lilla bruna hästen jag såg i hagen. 
 
Många fina hästar har gått genom livet och man har velat haft alla! Jag har gråtit över många hästar men Sharlie har nog tagit rekord med långa längder. Jag har alltid haft koll på vart den lilla hästen jag såg har varit och haft koll på vem som haft honom och vad han gjort (hur nu det gick till vet jag inte).
 
För något år sedan var han ute på foder till en tjej, jag fick höra att hon ville köpa honom och hade tänkt skriva papper samma kväll som jag hörde detta. Hur och varför det inte blev av vet jag inte, men lite mindre än ett år senare hörde jag att han var tillbaka hos uppfödaren/ägaren. Mager, taniger och en vecka från döden, men han levde och han frisknade till och kunde fortsätta leva sitt liv. 
Han fortsatte att vara hos uppfödaren och jag var tillbaka tillsammans med honom hela sommaren.
 
Det fanns en ny köpare nere i Skåne. Jag var helt övertygad om att han skulle åka. Hans pass och papper som behövdes inväntades och Sharlie lastades på släpet och skulle precis åka innan det kom något i vägen.
 
Den lilla hästen jag såg för 5 år sedan var fortfarande på Åland och mina föräldrar bestämde sig för att köpa häst. Jag hittade en jättefin sporthäst nere i Göteborg som jag ringde på men det blev inte heller av som tur var.
 
Jag ringde till Sharlies ägare och sa att jag äntligen tar honom!
 
 
Trots alla motgångar och alla miljoners miljoners tårar har jag och den lilla vingliga bruna häst alltid hittat ihop igen! Det är och kommer alltid vara en häftig känsla och resa vi gått igenom.
 
Den lilla bruna hästen kommer alltid vara min värld! ♥
 

Comments
Posted by: ɑ n n i k ɑ

Så fin häst :)

2015-04-08 @ 16:56:34
URL: http://blogofphoto.webblogg.se

Comment on this post:

Name:
Remember me ?

E-mail: (will not be published)

URL/Blogadress:

Comment:

Trackback
RSS 2.0